Karoline

Exakt ett år sen idag, haha shit vilket minne jag har alltså.. Jag känner mig likadan på ett sätt, stark och okrossbar haha - livet var på topp. Gav mig in i något som växte sig så viktigt och som i slutändan gjorde mig så arg och besviken när det inte blev som jag hade börjat tro och förvänta mig. Kan inte säga att jag ångrar något. Det fanns mkt fint, och jag har många minnen. Är dock tungt att gå ner sig så pass mkt som jag gjorde, och tungt att inse att folk som står en så nära kan göra en så besviken när man lär känna varann på djupet. Men när jag tänker tillbaka på det nu så gör jag det oftast med ett leende. Alla val formar oss, och starka känslor är värda att provas. Shit vad deep.. Men jag är iaf otroligt glad över att jag mår riktigt bra igen och att jag klarade av att vara stark och att jag idag känner mig starkare än någonsin. Och jag är inte arg längre. 

Jag vill aldrig förlora mig själv till någon annan. Jag vill bli kär igen och våga satsa 100% utan skyddsnät, men jag vill alltid kunna stå på egna ben ändå och låta bli att vilja så mkt av fel anledning. Och alltid alltid alltid vara ärlig mot mig själv. Och för att inte tala om att sluta överdriva, vilken i sin tur innebär att jag inte ens borde skriva det här.. Haha